Beskattning i Danmark

Skatter i Danmark

Et væsentligt kendetegn ved den danske velfærdsstat er overbevisningen om, at alle borgere har ret til retfærdig adgang til skattefinansierede tjenester. Selvom skattesatserne i Danmark er relativt høje, er de også progressive, hvilket betyder, at skattebyrden varierer afhængigt af individers og virksomheders indkomst. Bestemte udgifter som pensionsbidrag, forsikringer, underhold, fødevareomkostninger og rejseomkostninger kan fratrækkes fra den skattepligtige indkomst. Skattemyndigheden (SKAT) har syv år til at kontrollere rigtigheden af disse fradrag. Danmark bliver regelmæssigt anerkendt som et af de lykkeligste lande i verden, hvilket tilskrives social lighed, som rapporteret i World Happiness Report. Den officielle danske hjemmeside fremhæver, at de fleste borgere er stolte af at betale skat, fordi de ser fordelene, herunder gratis uddannelse, sundhedspleje og social støtte, uanset deres indkomst.

Skattesystemet i Danmark adskiller sig fra andre OECD-lande; i 2016 kom en betydelig del af indtægterne fra individuelle indkomstskatter. Det er vigtigt at bemærke, at Danmark ikke skaffer indtægter fra sociale sikringsbidrag. Derudover modtager Danmark, sammenlignet med OECD-gennemsnittene, en lavere procentdel af indtægterne fra selskabsskatter og ejendomsskatter, mens lønselskaber, moms og forskellige skatter på varer og tjenester ligger tættere på OECD-standarderne. Skattesatserne kan variere betydeligt afhængigt af, om en person er ansat, selvstændig, administrerende direktør eller aktionær.

Vigtige punkter om skatter i Danmark er:

1. I 2019 var skattesatserne for indkomstskatten:

- 8% for indkomster op til DKK 50.217,

- 39,2% for indkomster mellem DKK 50.217 og DKK 558.043,

- 56,5% for indkomster over DKK 558.043.

2. Relevant lovgivning vedrørende dansk indkomstskat omfatter:

- Personskatteloven,

- Skattekontrolloven,

- Kildeskatteloven,

- Ligningsloven.

3. Den danske indkomstskat består af en statsskat, kommuneskat, bidrag til sygesikring og bidrag til arbejdsmarkedet.

4. Der er en frivillig kirkeskat på i gennemsnit 0,92%.

5. Kommuneskatten, som går til lokale myndigheder, er i gennemsnit cirka 24,92%.

6. Registrering skal foretages gennem Told- og Skattestyrelsen via Erhvervsstyrelsen.

7. Skatten på indkomst fra aktier er 27% op til DKK 54.000 og 42% for beløb derover.

8. For virksomheder gælder en selskabsskat på 22%, og virksomheder med en omsætning over DKK 50.000 skal også betale 25% moms.

9. For varer og tjenester, der eksporteres, gælder en momssats på 0%, hvilket betyder, at der ikke opkræves moms ved salget, men købere kan fratrække moms på deres køb.

10. Skatteåret i Danmark svarer til kalenderåret, hvor indkomsten fra det foregående år eller enhver fast periode på 12 måneder beskattes.

11. Danske arbejdstagere er underlagt fuld eller begrænset skattepligt; begrænset skattepligt gælder for medarbejdere med en midlertidig kontrakt og danske borgere, der bor i udlandet.

12. Der er en frist på tre år for obligatoriske opgørelser med de danske skattemyndigheder, SKAT.

13. I 2019 var den skattefrie grænse DKK 46.630, hvilket betyder, at personer med lavere årlige indkomster er fritaget for indkomstskat.

14. Skatteangivelser skal indsendes online inden for seks måneder efter udgangen af skatteåret, med specifikke deadlines for angivelser og betalinger, der varierer.

15. Danmark pålægger betydelige skatter på købet af motorkøretøjer, hvor registreringsafgiften kan nå op på mere end 100% af den oprindelige salgspris til privat brug og op til 150% for beløb over DKK 100.000. Nedsatte registreringsafgifter gælder for visse kommercielle og specifikke private køretøjer, med ekstra skatter for privat brug af erhvervskøretøjer.

Det danske skattesystem omfatter et omfattende system af direkte og indirekte skatter.

Direkte skatter omfatter:

- Kirkeskat,

- Kommuneskat,

- Pensionsbidrag,

- Bidrag fra arbejdstagere,

- Bidrag til sygesikringer,

- Ejendomsskat, som opkræves på ejendomsværdier og gælder for både danske borgere og udlændinge, der ejer fast ejendom i Danmark, til specifikke satser afhængigt af værdien.

Indirekte skatter omfatter:

- Told,

- Miljøafgifter,

- Afgifter,

- Moms.

Det danske skattesystem kan være ret komplekst, hvilket gør det essentielt for enkeltpersoner eller virksomheder, der ønsker at bosætte sig i Danmark, at sætte sig ind i de relevante regler, satser, dokumenter og frister for alle gældende skatter.

En sammanfattning av skattehistorien i Danmark

Under åren har skattesystemet i Danmark genomgått betydande förändringar. De äldsta skattedata daterar tillbaka till 1500-talet, när den främsta inkomstkällan för den danska regeringen var skatter på feodala råvaror, tillsammans med avgifter på utländska fartyg som passerade Öresund. Efter det Stora nordiska kriget förlorade Danmark mycket territorium, vilket ledde till stora ekonomiska förluster och ökade skattesatser, samt införandet av inkomstskatt. Den växande befolkningen stimulerade jordbruket, vilket resulterade i högre skatter på export och försäljning av vete. Fram till 1897 förblev inkomstskattesatsen oförändrad på 15%, vilket gjorde att Danmark kunde särskilja sig inom inkomstskatt jämfört med andra europeiska länder. Konsekvenserna av andra världskriget ledde till att Danmark införde sociala stödformer för arbetslösa och sjuka, vilket gjorde inkomstskatten till en viktig del av skatteintäkterna, särskilt med den snabba utvecklingen av offentliga tjänster som utbildning. Förändringarna i inkomstskatten har främst skett under de senaste hundra åren. Från 1903 beräknades inkomstskatten på "beskattad" inkomst, utan att ta hänsyn till andra personliga skatteplikter. Denna metod fortsatte fram till 1966, då beräkningen ändrades till beskattningsbar inkomst, inklusive personliga skatter och inkomster från räntor och investeringar. År 2001 införde den liberal-konservativa regeringen en "skattepaus", som hindrade ytterligare höjningar av skattesatserna, med vissa möjliga höjningar beroende på kompensation genom sänkning av andra skatter. Skattereformen 2010 syftade till gradvisa sänkningar av skattesatserna för att främja arbetsutbudet på lång sikt och mildra de svåra effekterna av den globala ekonomiska krisen. Denna sänkning ledde till en nedgång av skatteintäkterna med cirka 30 miljarder mellan 2010 och 2019. Trots dessa reformer har nivån på inkomstskatten stabiliserats runt 50%.

Jämförelse av det Danska Skattesystemet med Andra Länder

Det danska skattesystemet uppvisar påtagliga skillnader jämfört med genomsnittet inom OECD, särskilt när det gäller betoningen på olika skatteformer. År 2016 visade det sig att Danmark genererade avsevärt mer intäkter från individuella skatter, medan det är anmärkningsvärt att det inte fanns några inkomster från sociala avgifter. Dessutom omfattar de danska skatteintäkterna skatter på företag, inkomstskatter, moms, fastighetsskatter och olika andra skatter på varor och tjänster. Professor Henrik Kleven, en ekonomi-expert vid Princeton University, nämner tre viktiga policyprinciper som kännetecknar Skandinavien, inklusive Danmark. Han hävdar att hög skattebidrag ger minimal ekonomisk störning. Dessa principer är: att behålla breda skattebaser, att säkerställa en låg grad av skatteundandragande och att ge betydande subventioner för varor som stödjer arbetsutbudet.

Viktiga Ändringar i det Danska Skattesystemet

År 2000 sänkte Danmark skattesatsen för den lägre klassen från 7% till 5,5% och behöll detta fram till 2002. Kriterierna för den lägre skatteklassen inkluderade både positiva netto-kapitalinkomster och den totala personliga inkomsten. Den konservativ-liberala regeringen som kom till makten efter allmänna val 2001 införde en politik som förhindrade skattehöjningar under sin mandatperiod, vilket ledde till att skatterna inte höjdes mellan 2002 och 2005, i motsats till tidigare överenskommelser. Omvalet av denna regering i februari 2005 ledde till en fortsatt tillämpning av skattefrys-politiken. Från 2004 till 2010 sänktes gränsen för den lägre skatteklassen med 0,36% för att upprätthålla frysen och för att kompensera för högre kommunala skattesatser som steg från 33,31% till 33,66%.

På våren 2003 samarbetade regeringen med ett oppositionsparti för att ta fram ett nytt skattepaket, inriktat på att sänka arbetsbeskattningen för att främja sysselsättningen och minska störningar på arbetsmarknaden. Detta paket inkluderade ett skatteavdrag som gjorde det möjligt för danska skattebetalare att dra av 2,5% av sin inkomst upp till ett tak om DKK 7.500, och en ökning av DKK 50.000 för gränsen för den mellersta skatteklassen. År 2004 måste anställda bidra med 1% av sin bruttoinkomst till en personlig pensionsfond, som sågs som en sparmekanism och inte som en social skatt; detta bidrag blev dock senare uppskjutet och avskaffat helt.

I september 2007 beslutade regeringen att förlänga skattefördelarna från 2003-paketet, med planer på att höja gränsen för den mellersta skatteklassen med DKK 57.900 under 2009, vilket skulle föra den närmare den högsta skatteklassen. Det skatteavdragbara beloppet för förvärvade inkomster steg också från 4,0% under 2008 till 4,25% under 2009, med maximala avdragbara belopp om DKK 12.300 respektive DKK 13.600. Vid den tidpunkten var det kombinerade värdet av skatteavdraget och den personliga inkomsten dubbelt så stort som skattesatserna för kyrk-, kommunal inkomst- och omsorgsskatter multiplicerat med värdet av avdragen.

Strukturen för arbetsbeskattningen förändrades den 1 januari 2007 genom den Lokala Förvaltningsreformen, men den verkliga påverkan på de totala skattelägena var minimal. Denna reform minskade antalet danska kommuner från 270 till 98 och ersatte 14 provinser med 5 regioner som inte hade skatteuppbördsrätt. Dessa regioner finansierades genom kommunala bidrag och statliga subventioner, vilket resulterade i en ökning av det genomsnittliga kommunala skattesatsen från 22,1% år 2006 till 24,577% år 2007, som steg till 24,907% år 2013. Den tidigare provins-skatten omvandlades till en omsorgsskatt på 8% som pålades av centralregeringen, och denna sats sänktes 2013 till 6%, vilket ledde till en förenkling av skattkategorier från tre till två.

Diskussioner om en allmän skattereform inleddes 2009, medan det fanns planer på omfattande förändringar från 2010 till 2019, inriktade på att sänka höga marginalskattesatser för att stimulera arbetskraftsdeltagande på lång sikt. Detta ledde 2010 till en minskning av inkomstskatten med DKK 29 miljarder, med förväntningen att detta på lång sikt skulle vara neutralt för danska skattebetalare. Mellan 2010 och 2012 finansierades inte reformen, med avsikt att stimulera ekonomin. Viktiga ändringar 2010 inkluderade en höjning av den högre skattegränsen med DKK 28.800, avskaffandet av den mellersta skatteklassen och en sänkning av den lägre skattesatsen från 5,26% till 3,67%. Den högsta marginalskatten på arbetsinkomster sjönk från 63,0% till 56,1%, medan den lägsta skattesatsen sjönk från 42,4% till 41,0%. År 2023 beskattas netto-kapitalinkomster upp till 42%, och marginalsatserna för positiva netto-kapitalinkomster sänktes till 51,5% genom avskaffandet av den mellersta skatteklassen, med en undantagsgräns på DKK 40.000 för den inkomsten.

Inkomster upp till DKK 58.900 (eller DKK 117.800 för gifta) beskattas med 27%, där den extra undantagsgränsen för gifta har fördubblats till DKK 80.000. Finansieringen av skattereformen kommer främst från skatter på transporter, energi och miljö, i linje med regeringens klimat- och energipolitik, såväl som höjda punktskatter på ohälsosamma varor. Ytterligare finansiering har kommit från åtgärder som ökade skattebasen och minskade skattevärdet från 33,5% till 25,5% mellan 2012 och 2019, genom att begränsa avdragsrättigheten för netto-räntor över DKK 50.000 (eller DKK 100.000 för gifta) och införa strängare skatter på tjänstebilar och andra sekundära förmåner. År 2011 infördes också en skatt på 6% på pensioner över DKK 362.800 per år. För att mildra effekterna av dessa förändringar på hushållen introducerades "gröna checkar". Försök att konsolidera budgeten ledde i maj 2010 till ett avtal om fiskal konsolidering, som innehöll ändringar av 2009-paketet, såsom:

- Tillåta skattebetalare att dra av fackföreningsavgifter upp till DKK 3.000 (EUR 403) från sin skatt utan justeringar.

- Att skjuta upp automatiska justeringar av skattegränser och personliga undantag från 2011 till 2013.

- Ett tak på den årliga barnbidraget på DKK 35.000 (EUR 4.696) från 2011, även om detta tillägg snabbt drogs tillbaka av den nya regeringen 2012, som valde en gradvis minskning av barnbidrag på 5% fram till 2013.

- Att skjuta upp den planerade 15%-höjningen av den högsta inkomstskattetröskeln från DKK 389.900 till DKK 409.100, som ursprungligen var planerad från 2011 till 2014. Finanslagen som antogs 2012 klargjorde att individer över 18 år med låg inkomst (under DKK 212.000) var berättigade till en "extra grön check" värd DKK 280. I juni 2012 introducerades en skattereform som ändrade inkomstskatten och den högre skatteklassen. Skatteavdraget steg från 4,40% 2012 till 10,65% 2022, och det maximala skatteavdraget ökade från DKK 14.100 2012 till DKK 34.100 2022. Ett särskilt skatteavdrag för ensamstående föräldrar infördes också 2014, gradvis implementerat och begränsat till 6,25% för 2022, med ett tak på DKK 20.000. Den högre skatteklassen fastställdes till DKK 389.900 2012 och steg till DKK 467.000 2022. Efter budgetlagen 2013 antogs Konkurrens- och Punktskattepaketet, vilket inkluderade avskaffandet av fettskatt, sänkta el- och ökade sockerpunktskatter, vilket gynnade både företag och konsumenter. Dessa justeringar finansierades genom att den personliga undantagsgränsen för både vuxna och ungdomar sänktes med DKK 900 och den lägre skattesatsen ökades med 0,19 procentenheter, vilket resulterade i en ökning av marginalskattak från 51,5% till 51,7%. Den förväntade ökningen av inkomstskatten och avskaffandet av punktskatter skulle ha liknande effekter på arbetsutbudet och fördelningen. Några förväntade aspekter av skattereformen 2012 flyttades fram till 2014, vilket ledde till en gradvis ökning av arbetstagarens förmånssats från 7,65% 2014 till 8,75% 2017. Det maximala undantaget steg också från DKK 25.000 till DKK 28.600 2018 och den tilläggsanställningsbidraget för ensamstående föräldrar steg från 2,60% till 5,4% 2014, med ett tak på DKK 17.700. En tillväxtplan för 2014 inkluderade åtgärder för att minska skyldigheter för el-tjänster och backa tillbaka de ökade punktskatterna på fossilbränslen. Finansieringen av denna plan innebar att den lägre skattegränsen skulle öka med 0,28 procentenheter över fem år, med en föreslagen ökning på 0,25 procentenheter 2015, utöver höjningar av skatteplafonderna. Diskussioner om gradvis minskning av den "gröna checken" och den extra gröna checken inleddes också från 2015. År 2014 ledde en viktig förändring till omklassificeringen av olika danska skatter på grund av den revidering av de nationella kontona och implementeringen av nya ESA 2010-riktlinjer, där tidigare klassificerade skatter såsom avgifter till arbetslöshetsfonder och kyrkoskatt återklassificerades som frivilliga bidrag. År 2015 antogs en ny budgetlag som tillät en högre avdragsgräns för fackföreningsmedlemsavgifter, som steg från DKK 3.000 till DKK 6.000. En annan lag som antogs 2016 ledde till avskaffandet av PSO-punktskatten, där finansieringen kom från en ökning av den lägre skatteklassen med 0,05 procentenheter 2018 och ytterligare en ökning med 0,09 procentenheter 2022, vilket satte skattesatsen för den lägre skatteklassen på 12,20%. Skattetakets nivå steg från 51,95% 2017 till 52,07% 2022, medan värdet av den "gröna checken" ökade från DKK 190 2018 till DKK 380 2022. Dessutom enades man 2018 om en gradvis avskaffning av mediavillkoren, som skulle avslutas 2022, finansierad genom en betydande sänkning på DKK 2.900 av den personliga skatten för personer över 18 år.

Skatteplikter för Företag

Reglerna kring skatter i Danmark gäller för alla som bor i landet och genererar inkomst, inklusive arbetslösa som får ersättning från a-kassa, pensionärer, studenter som får statliga stipendier, personer som arbetar utomlands eller tjänar utländska inkomster, samt entreprenörer av olika typer av företag, såsom enskilda firmor, aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, filialer av utländska företag, representationskontor för utländska företag och kooperativ.

Den danska skattemyndigheten, SKAT, betraktar inkomster från självständig verksamhet som personlig inkomst för entreprenören. Detta innebär att skatten för dessa aktiviteter rapporteras genom en enda skattedeklaration, och entreprenören som är ansvarig för betalning av skatter och avgifter har rätt till pensions- och hälsovårdsförmåner som liknar de som anställda har i Danmark. Skattedeklarationer (för inkomstskatt och moms) måste lämnas in varje kvartal eller var sjätte månad via SKAT:s webbplats. Förhandsbetalningar av inkomstskatt måste göras senast den 20 mars eller den 20 november, där en högre förhandsbetalning kan göras för att säkerställa skatteåterbäring med ränta, vilket kan vara förmånligare än bankräntor.

Att starta och driva ett företag i Danmark är föremål för en bolagsskatt på 22 procent. Dessutom är det obligatoriskt för danska företag med en årlig omsättning över DKK 50 000 att betala 25 procent moms.

Företagsbeskattning

Varje företag i Danmark, såsom föreningar, kooperativ, privata aktiebolag, publika aktiebolag och utländska filialer som är verksamma i Danmark, måste betala skatt på sin totala vinst (inklusive inkomster från egendom och kapital) inom sex månader efter räkenskapsårets slut.

Viktiga aspekter av det danska företagsbeskattningssystemet är:

1. Företagsskatten är fastställd till 22%.

2. Utländska företag betalar endast 22% skatt på den vinst de genererar i Danmark.

3. Kapitalvinster som ett danskt företag realiserar beskattas också med 22%. Kapitalvinster och utdelningsinkomster som inte omfattas av inkomstskatten är vanligtvis föremål för en fast skatt.

4. När en dansk aktieägare säljer sina aktier i företaget, koncernaktier, icke-noterade portföljaktier eller dotterbolag, är ingen skatt skyldig på den realiserade kapitalvinsten.

5. Den fulla kapitalvinsten från noterade portföljaktier beskattas med 22%.

6. Vinst som utländska aktieägare realiserar vid försäljning av sina danska aktier är inte föremål för dansk skatt.

7. Alla danska företag, oavsett sin struktur, är skyldiga att betala skatt på sin totala inkomst (inklusive inkomster från egendom och kapital) inom sex månader efter räkenskapsårets slut.

8. Inkomsten från ett danskt huvudkontor sammanförs med inkomsten från utländska dotterbolag, även om inkomsten från ett utländskt dotterbolag som ägs av ett danskt företag kan vara befriad från dansk skatt.

CIT

I Danmark utgör bolagsskatten (CIT) cirka 8% av de totala skatteintäkterna och den tas ut på vinsterna av danska företag, inklusive kapitalinkomster.

Mervärdesskatt (MOMS)

I Danmark är mervärdesskatten, även känd som MOMS, fastställd till en standardtaxa på 25%. Denna skatt gäller för alla varor och tjänster, med undantag för vissa befriade kategorier såsom:

 • Tjänster från resebyråer,

 • Begravningstjänster,

 • Sociala förmåner,

 • Sjukvård,

 • Finansiella transaktioner,

 • Försäkringar,

 • Konst- och kulturella aktiviteter,

 • Välgörenhet,

 • Fastigheter,

 • Sport,

 • Spel,

 • Persontransport,

 • Posttjänster.

Varor och tjänster som exporteras från Danmark beskattas med en taxa på 0%, vilket gör att köparna kan återfå MOMS. Till skillnad från vissa länder med olika MOMS-satser (som de lägre satserna i Tyskland för nödvändiga varor såsom livsmedel) tillämpar Danmark en enhetlig MOMS-sats.

Ytterligare punkter angående MOMS är:

 1. Alla danska företag med en årlig omsättning över DKK 50.000 måste registrera sig för MOMS.

 2. Den fasta MOMS-satsen är 25%.

 3. Denna sats på 25% gäller för jordbruksprodukter, industrivaror och nästan alla tjänster.

 4. Vissa tjänster, såsom fastighetstransaktioner (inklusive energiförsörjning, vatten och gas), sjukvård, utbildning, banktjänster, försäkringar och kulturevenemang, beskattas med 0%.

 5. Utländska arbetstagare som vistas i Danmark i tre månader till tre år och tjänar minst DKK 47.500, är underkastade en skatt på 25%, plus en avgift på 9% till den danska arbetsmarknadsfonden.

 6. Varje företag som säljer varor eller tjänster i Danmark debiterar en standard MOMS på 25% utöver försäljningspriset.

 7. Entreprenörer måste registrera sig som MOMS-skyldiga inom åtta dagar efter att ha påbörjat sin verksamhet.

 8. Registreringen för dansk MOMS kan genomföras på hemsidan för Registret för Utländska Leverantörer (RUT, virk.dk).

 9. Under det omvända skatteförfarandet är utländska företag som säljer till danska företag inte skyldiga att ta ut MOMS. Endast nettovinsten på fakturan anges, med noteringen "omvänd skatt", vilket indikerar att köparen ansvarar för att beräkna och betala MOMS, med hjälp av deras CVR- eller SE-nummer.

 10. SE-numret, utfärdat av SKAT, tilldelas utländska företag som är registrerade för MOMS i Danmark; icke registrerade företag får endast ett skatteregistreringsnummer (TIN).

 11. Om ägaren av ett danskt företag har anställda, måste han registrera sig som arbetsgivare i Danmark.

 12. Utländska arbetstagare (både permanenta och säsongsbetonade) som anställs av ett danskt företag måste följa olika skatteregler som beror på deras nationalitet och vistelsens längd i Danmark.

 13. Utländska företag som inte är registrerade för MOMS i Danmark kan fortfarande ansöka om återbetalning av MOMS på sina skattepliktiga utgifter i landet.

 14. Alla som får tjänster i Danmark måste registrera sig för MOMS och betala denna skatt, även om de tillhandahåller tjänster till företag som inte är registrerade för MOMS.

Skatter

I Danmark påförs skatter på olika varor enligt Europeiska unionens riktlinjer, och landet har även infört egna skatter. Dessa skatter gäller för artiklar som:

 • godis,

 • cigarrer, cigariller och hawaiianska cigarrer,

 • choklad,

 • tuggummi, cigaretter, snus och piptobak,

 • cigarettpapper,

 • gasol,

 • elektricitet,

 • däck,

 • naturgas,

 • te,

 • kaffe,

 • alkoholhaltiga drycker,

 • viner, inklusive fruktviner,

 • öl.

Tullavgifter baseras på varornas tullvärde, vilket omfattar fakturapris plus försäkring och fraktkostnader.

De olika skatterna omfattar:

 • glass,

 • kaffe,

 • videoband,

 • tobaksprodukter,

 • spritdrycker,

 • chokladprodukter,

 • glödlampor,

 • öl,

 • vin,

 • te,

 • bilar,

 • bränslen,

 • engångsförpackningar.

Skatteförluster

Enligt dansk lagstiftning finns det inga begränsningar för antalet eller varaktigheten av överföringen av skatteförluster; dessa kan överföras utan begränsningar och i stort sett oändligt. Det finns dock ett undantag som träder i kraft när mer än 50% av rösträtterna eller aktiekapitalet innehas av aktieägare, bedömt utifrån situationen vid slutet av ett specifikt räkenskapsår. Detta jämförs med situationen i början av det räkenskapsåret och gäller fall där ägandet överstiger 50% i jämförelse med de tidigare kontrollinnehavarna. Dessutom krävs det en skatteförlust i dessa situationer. I sådana fall gäller regler som inför vissa begränsningar för överlåtbarheten av skatteförluster. Även om möjligheter finns att förlora skatteförluster, är dessa endast tillämpliga under vissa omständigheter. Företag som är involverade i en liknande transaktion eller danska företag som har fått formell skuldavskrivning från myndigheter kan använda denna möjlighet. Trots detta förekommer sådana fall relativt sällan, och det finns olika undantag, inklusive de som rör transaktioner inom koncernen.

Skattefria gränsen

I Danmark var den skattefria gränsen år 2019 DKK 46.630. Människor som hade en årlig inkomst under detta belopp behövde inte betala inkomstskatt.

Skattegränser i Danmark

Skatteavtal

Ett skatteavtal förhindrar att människor betalar dubbel skatt. Genom bilaterala avtal mellan Danmark och olika andra länder kan skatter som betalats i arbetslandet dras av från de skatter som är skyldiga i bostads- eller registreringslandet. Inkomster som tjänas i arbetslandet beskattas endast där och är befriade från skatt i personens bostads- eller registreringsland (individer ska betala skatt i den jurisdiktion med den högsta skattesatsen).

Skattefördelar

Danmark välkomnar utländska investerare med öppna armar och arbetar aktivt för att skapa optimala villkor som uppmuntrar dem att starta och expandera sina företag i landet. Ett viktigt fokus ligger på att främja ett attraktivt skatteklimat. Detta uppnås genom förmånliga skatteordningar för expats, ett omfattande nätverk av skatteavtal och en bolagsskattesats på 22%. Expat-entreprenörer kan också dra nytta av fulla avdrag för patent och expertis under året för förvärvet, samt möjligheten att direkt dra av forsknings- och utvecklingskostnader när de uppstår. Danmark har också som mål att belöna utländska entreprenörer som bidrar signifikant till landets utveckling med ett speciellt skatteupplägg. Detta gör det möjligt för expats att under sju år dra nytta av en sänkt inkomstskattesats på 27%. Dessutom kan företag som lider av betydande förluster på R&D-kostnader kvalificera sig för en kontant återbetalning från staten, vilket vanligtvis motsvarar cirka 22% av de lidna förlusterna. Den maximala skatteåterbetalningen via detta kontantupplägg är DKK 25 miljoner.

Inkomstskatt

Alla som bor och arbetar i Danmark och genererar en inkomst är skyldiga att betala inkomstskatt. Detta system har funnits sedan 1903 och består av en progressiv skatt på statlig nivå och en kommunal skatt med en fast procentsats.

Sedan 2019 är skattesatserna för dansk inkomstskatt följande:

• 8% på inkomster upp till DKK 50 217.

• 39,2% på inkomster som varierar mellan DKK 50 217 och DKK 558 043.

• 56,5% på inkomster över DKK 558 043.

De som har rätt till fullständig skatteresidens i Danmark omfattas vanligtvis av det ordinarie skattesystemet, där skattesatserna kan uppgå till 52,07% (eller 55,90% om arbetsmarknadsskatten inkluderas, vilket betraktas som en form av inkomstskatt för skatteavtal) år 2023. Det finns olika avdrag tillgängliga som vanligtvis resulterar i en lägre effektiv skattebelastning.

Dessutom tar Danmark ut en frivillig kyrkoskatt, som i genomsnitt är 0,92% (med varierande satser per kommun, från 1% till 2%), samt en kommunalskatt (kommuneskatt), som i genomsnitt är cirka 24,84% och betalas till regionala myndigheter. Kyrkoskatten gäller för medlemmar av Danska Folkkyrkan, som omfattar cirka 75% av befolkningen. När individer flyttar till Danmark måste de ange om de vill avregistrera sig från denna skatt. Betalningar till andra kyrkor eller religiösa organisationer kan kvalificera sig för skatteavdrag.

Varje år fastställs en skattefri gräns av Danmark (år 2019 var detta 10,10% av bruttolönen).

Danska skattebetalare måste registrera sig vid det regionala tull- och skatteverket via det Danska Handels- och Företagsverket.

Vilka skatteavdrag finns för din danska inkomstskatt?

När du är anställd av ett danskt företag finns det flera skatteavdrag som du kan tillämpa i din årliga deklaration hos Skattestyrelsen.

Nedan följer en översikt över de tillgängliga skatteavdragen i Danmark, inklusive dokumentationen som behövs för att göra anspråk på varje förmån:

1. Hyresavdrag (årligen fastställt av SKAT, fastställt till DKK 214 per dag 2018) är tillgängligt för tillfälliga anställda. För att lämna in denna ansökan måste du bifoga ditt hyreskontrakt och kvitton eller bankutdrag som bekräftar hyres- och nyttokostnader. Om din arbetsgivare drar av en del av dessa kostnader från din lön måste du också bifoga löneavier för den perioden.

2. Skatteavdrag för pendling (fastställt baserat på avstånd och antal resor, årligen fastställt av SKAT) gäller för alla anställda vars hem-till-arbete-resor är längre än 24 km, även för gränspendlare. För att göra anspråk på detta avdrag måste du lämna in bevis för bränsle, offentliga transportbiljetter, flyg, bussbiljetter, broavgifter eller färjekostnader beroende på transportmedel. År 2018 var ersättningen DKK 1,94 per km för hem-till-arbete-resor mellan 25 km och 120 km, och DKK 0,97 per km för resor längre än 120 km.

3. Avdrag för broavgifter för anställda som måste korsa en betalbro för att komma till jobbet, beror på typ av bro och vilket transportmedel som används.

4. Måltidsavdrag (även årligen fastställt av SKAT, fastställt till DKK 498 per dag 2018) är tillgängligt för alla tillfälliga anställda som arbetar för danska företag.

5. Avdrag för räntor på konsumentlån och hypotekslån är för anställda med minst 75% av sin inkomst från Danmark (för gifta par måste även partnerns inkomst räknas med). För att lämna in denna ansökan måste du bifoga ett översatt intyg från din bank med detaljer om den betalade räntan under beskattningsåret. För hypotekslån finns dessutom ett extra avdrag på 1% av värdet av bostaden, även om dessa kostnader inte direkt har betalats av dig.

6. Gränsöverskridande skatteavdrag är för anställda vars inkomst kommer från Danmark med minst 75%. Gifta par måste inkludera all inkomst i sin gemensamma deklaration (den inhemska inkomsten från partnern får inte överstiga DKK 42.000). För detta avdrag måste du lämna in ett äktenskapsintyg och en inkomstdeklaration från den utländska skattemyndigheten, båda översatta till danska eller engelska av en auktoriserad översättare.

7. Skatteavdrag för dubbel hushållsföring för anställda som upprätthåller ett hushåll på sin bostadsadress. För att vara berättigad måste du lämna in ett äktenskapsintyg och ett dokument från din kommun som bekräftar att du bor tillsammans med din partner, båda översatta till danska eller engelska av en auktoriserad översättare.

Skattskyldighet: Obegränsad och Begränsad

Obegränsad Skattskyldighet

Enligt dansk lag är ett företag en dansk skatteresident om det har ett registrerat kontor i Danmark där det bedriver sin verksamhet och är registrerat hos Danska Bolagsverket. När företagets huvudkontor också ligger i Danmark, så räknas en utländsk enhet även som resident. Den viktigaste faktorn här är platsen för styrelsen, särskilt där viktiga ledningsbeslut fattas som påverkar den dagliga verksamheten.

Begränsad Skattskyldighet

Utländska företag med en fast driftställe eller etablering i Danmark, eller som är skyldiga att innehålla skatt på vissa inkomster som genereras i Danmark, kan stå inför en begränsad skattskyldighet. Trots detta gäller en bolagsskattesats på 22%, som är allmänt tillämplig oavsett företagsform, såsom en verksamhet, ett aktiebolag eller ett privat aktiebolag (dansk Ltd). Utdelningar som betalas till ett moderbolag i en annan EU-medlemsstat eller i ett land med ett dubbelbeskattningsavtal med Danmark är skattefria om aktierna kvalificeras som dotterbolagsaktier. En liknande ordning gäller för utdelningar från koncernaktier, men det är viktigt att dessa inte är dotterbolagsaktier (d.v.s. mindre än 10%) och att den mottagande enheten är en resident i EU/EEA. För portföljaktier som betalas till en utländsk aktieägare gäller en källskatt på 27%. Generellt sett är ränten inkomster inte föremål för källskatt, såvida de inte betalas till ett utländskt företag som är skatteresident i ett icke-EU-land utan skatteavtal med Danmark; i det fallet är en skatt på 22% skyldig. Detsamma gäller för royalty, som också är föremål för obligatorisk källskatt. Å andra sidan är konstverk befriade från moms. Betalare kan välja att sänka sin källskatt baserat på tillämpliga skatteavtal med den relevanta förmånstagaren. Enligt den nuvarande EU-direktivet om räntor och royaltyer är det möjligt med en befrielse från källskatt om förmånstagaren är ett systerföretag, direkt moderbolag eller dotterbolag som är etablerat inom Europeiska Unionen.

Skatter för Anställda

Invånare i Danmark är skyldiga att betala olika skatter till den nationella regeringen och deras lokala kommun. Landet har en inkomstskattestruktur som består av tre steg (grundnivå, mellan- och högsta nivå). Individer konfronteras med en fast kommunal skattesats på 32,6%, utöver en progressiv skattesats på 5,64% på inkomster över DKK 42 000 (inklusive kapitalinkomster) och 15% på inkomster över DKK 42 100 (även inklusive kapitalinkomster), som går till den nationella regeringen. Detta progressiva skattesystem gäller för både arbets- och kapitalinkomster, men den totala skattebördan för en individ kan aldrig vara högre än 59%. Varje kommun fastställer själv skattesatsen för sina invånare. Räntebetalningar kan dras av från kommunala skatter, och individer har rätt till ett extra avdrag på 8% på räntekostnader upp till DKK 50 000 (eller DKK 100 000 för par). Därför kan det totala beloppet av skyldig skatt variera beroende på bostadsort.

I Danmark måste personer som är 15 år och äldre (och ungdomar som har inkomst) lämna in sin skattedeklaration innan den 1 juli, om de inte har ansökt om anstånd. Om personer saknar inkomst eller enbart arbetar inom Danmark, måste de lämna in en förenklad skattedeklaration senast den 1 maj i slutet av skatteåret. Gift par är skyldiga att rapportera sina skatter var för sig.

EU-Arbetstagare i Danmark

Genom EU:s princip om fri rörlighet för arbetskraft finns det inga specifika krav för att erhålla arbetstillstånd i Danmark. Det är dock viktigt att registrera sig hos de lokala socialförsäkrings- och skattemyndigheterna.

Peter, en konsult från Tyskland, finner en intressant möjlighet hos en dansk kund via Right People Group och lämnar in en ansökan för att delta i ett projekt. Han får tjänsten, som innebär en åtagande på 6 månader med heltidsarbete i Danmark. Det har fastställts att Peter kommer att betalas på timbasis eller dagbasis, och hans kvalifikationer har bekräftats av kunden. Han kommer att utföra sina arbetsuppgifter under de villkor som överenskommits med Right People Group och kunden på plats i Danmark.

Som tysk konsult är Peter skyldig att betala skatt i Danmark från och med sin första arbetsdag, i enlighet med den internationella politiken för arbetstagare. Om han behåller alla sina band till Tyskland-såsom sin boendeort, familj och ekonomiska intressen-och endast arbetar i Danmark, kommer han att vara föremål för begränsad beskattning i Danmark.

Utsända Arbetstagare

Personer som arbetar tillfälligt i Danmark för ett registrerat företag, men som inte bor där permanent, är ofta skyldiga att betala skatt till Danmark. För att uppfylla de danska skattereglerna och för att ta ut inkomstskatt är det viktigt att ansöka om ett danskt skattekort och ett personligt skattenummer. Skyldigheten att betala dansk inkomstskatt beror inte på hur länge arbetstagaren vistas i landet, utan baseras uteslutande på deras anställning hos ett danskt företag. Utsända arbetstagare ska betala en avgift på 8 % och en skatt på 30 %. Ingen personlig betalning krävs, eftersom den danska arbetsgivaren är ansvarig för alla tillhörande formaliteter. Detta kräver dock att arbetstagaren har den nödvändiga dokumentationen. Arbetsgivaren betalar avgifterna innan arbetstagaren får sin lön. Arbetstagare som planerar att bo och arbeta i Danmark i mer än tre månader måste ansöka om ett CPR-nummer, som utfärdas av det danska folkregistret, Folkeregisteret. Dessutom är det viktigt att nämna att om någon vistas i Danmark längre än sex månader, blir de från första dagen av sin vistelse betraktade som fullständigt skattskyldiga.

Danmark - Skatteangivelse

I Danmark er det mest effektivt at håndtere vigtige skatteanliggender for både ansatte og selvstændige online via den danske skattemyndigheds (SKAT, www.skat.dk) hjemmeside. For at indsende din skatteangivelse online skal du først anmode om en særlig kode, TastSelv-koden (www.tastselv.skat.dk), et 8-cifret nummer, der fungerer som dit adgangskode til systemet. Denne unikke TastSelv-kode (eller NemID) giver dig adgang til dine personlige skatteoplysninger.

Folkeregistret, også kendt som det danske Borgerservicecenter (eller Service for Udlændinge i Odessa, København, Aarhus og Aalborg), er ansvarligt for at udstede skatteidentifikationsnumre til danske ansatte og selvstændige, kendt som det Centrale Personregister (CPR). Dette nummer giver også adgang til en sygeforsikring, der garanterer gratis medicinsk behandling. For at få et CPR skal du indsende et legitimationsbevis, en lejekontrakt og en ansættelseskontrakt.

Processet för att lämna in skattedeklarationer i Danmark

Danmark gör stora framsteg inom automatiseringen av officiella processer. Skattskyldiga kan få information om skatter och procedurer genom det användarvänliga E-skatte systemet (TastSelv). Detta system har hjälpt många danskar genom att de flesta befrias från skyldigheten att årligen lämna in en skattedeklaration, eftersom det redan innehåller de nödvändiga uppgifterna för förberedelsen. Denna information tillhandahålls vanligtvis av arbetsgivare, fackföreningar eller banker, och skattemyndigheterna kan hämta och använda relevanta uppgifter från systemet.

Att lämna in en skattedeklaration börjar med en preliminär uppskattning av inkomsten, vilket hjälper skattemyndigheterna att bedöma den förväntade inkomsten för det aktuella året. Denna uppskattning tar hänsyn till skatteavdrag, avdrag och de skattesatser som arbetsgivare tillämpar för innehållningar. Årligen görs en preliminär inkomstuppskattning i november, som ligger till grund för de skatter som ska betalas nästa år. Om den faktiska inkomstsituationen för den skattskyldige avviker från denna uppskattning, måste den justeras för att korrekt avspegla skatteförpliktelserna. Det är viktigt att nämna att varje ändring i den preliminära inkomstuppskattningen även uppdaterar den skattskyldiges skattekort, som automatiskt skickas till relevanta institutioner såsom arbetsgivare eller universitet som betalar ut löner, pensioner eller stipendier. Denna uppskattning kan påverka dessa förmåner. För att granska eller ändra den preliminära uppskattningen måste skattskyldiga logga in på E-skatte systemet, där de också kan se sin faktiska inkomst, skatteavdrag, utestående belopp och avdrag. Varje dansk skattskyldig mottar ett skattebesked som sammanfattar deras skattebetalningar för det föregående kalenderåret, inklusive detaljer om inkomst, avdrag, och det totala betalda skattebeloppet. Detta besked visar också om de har rätt till återbetalning av överbetald skatt eller om ytterligare betalningar krävs på grund av underbetalning. Vid överbetald skatt återbetalas beloppet automatiskt till den angivna bankkontot för den skattskyldige.Here is the translation to Swedish:

Information och tidslinjer

Skattekort

Individer, der tjener penge i Danmark, er forpligtede til at ansøge om et skattekort. Dette officielle dokument giver personer, der arbejder i Danmark, mulighed for at erklære deres indkomst, som derefter bruges til at beregne den skyldige skat. For at få et skattekort skal du besøge dit lokale skattekontor og udfylde en specifik ansøgningsformulering med titlen "Ansøgning om skattefradrag for udenlandske studerende eller erhvervsspraktikanter i Danmark (04.062)." Efter at have udfyldt formularen skal den indsendes til skattekontoret, helst online. Når den er modtaget og verificeret, vil Skattestyrelsen beslutte, om der skal udstedes et skattekort. Derudover skal du kontakte SKAT for at oplyse om dine forventede indkomster for året. Når skattekortet bliver udstedt, vil din arbejdsgiver modtage det elektronisk, hvilket fjerner behovet for, at du skal præsentere det personligt. Dermed vil arbejdsgiveren automatisk tilbageholde dansk indkomstskat fra din løn, før du modtager den.

Danska Skatteverket

Det danska Skatteverket fungerar under Finansministeriet. Skattesystemet och den tillhörande administrationen i Danmark är avgörande eftersom de bidrar med viktiga finansiella medel till den offentliga sektorn genom skattintäkter. Det är avgörande att upprätthålla ett stabilt inkomstflöde samtidigt som fördelaktiga skatteregler utvecklas. Denna kombination stödjer de offentliga tjänsterna i Danmark och säkerställer att landet fungerar effektivt. Skattestrukturen och dess genomförande är nödvändiga för att hantera alla offentliga uppgifter. Därför strävar Finansministeriet efter att säkerställa att staten har tillräckliga finansiella resurser för att upprätthålla höga standarder i den offentliga sektorn. Ministeriet består av ett huvuddepartement och nio specialiserade myndigheter, som var och en har olika ansvarsområden. Över hela Danmark finns det 26 myndighetskontor, inklusive det danska Skatteverket, som även kallas Skattestyrelsen. Årligen samlar denna myndighet in cirka 1 100 miljarder DKK. Skattestyrelsens funktion kräver efterlevnad av specifika skatteregler och -praxis, liksom expertis, eftersom myndigheten hanterar olika komplexa områden som har betydande påverkan på den danska ekonomin. Skattestyrelsen anställer ekonomer, jurister och IT-experter för att säkerställa att organisationen verkar effektivt och förbättrar sina processer. Myndighetens uppdrag är att säkerställa att både företag och individer uppfyller sina skatteåtaganden noggrant och i tid. Den bekämpar också bedrägerier, underlättar och säkrar betalningar och implementerar integrerade kontrollsystem. Det danska Skatteverket arbetar också med att helt automatisera datarapporteringprocessen, så att skattebetalare i Danmark snabbt och effektivt kan hantera sina skatteärenden utan att behöva besöka myndigheten personligen. För frågor om danska skatter är Skattestyrelsen den behöriga myndigheten för förklaring.

Vanliga Frågor (FAQ)

1. Hur bestämmer jag min skatteregistrering i Danmark?

Enligt dansk lagstiftning beror skatteplikten för anställda och företag i Danmark på deras skatteregistrering. Personer som bor i Danmark längre än 6 månader eller som planerar att stanna permanent betraktas som danska skattebetalare och är skyldiga att betala skatt på sin globala inkomst.

2. Vem har rätt till fullständig skatteåterbäring i Danmark?

Alla vars totala årsinkomst är högst DKK 42 900 är berättigade till fullständig återbetalning av den betalda skatten i Danmark.

3. När ska jag lämna in min skattedeklaration i Danmark?

Sista datum för att lämna in din skattedeklaration till den danska skattemyndigheten (SKAT) är den 1 maj (eller 1 juli).

4. Är det obligatoriskt att lämna in en skattedeklaration till de danska skattemyndigheterna?

Ja, det är obligatoriskt för alla anställda i Danmark att varje år lämna in en deklaration till SKAT. Om man inte lämnar in kan en böter på cirka DKK 5 000 följa.

5. Vad är NemKonto?

En NemKonto är ett bankkonto som en anställd särskilt utsett för att ta emot skatteåterbäringar och betalningar från SKAT.

6. Hur länge har jag på mig att lämna in eller ändra min skattedeklaration i Danmark?

I Danmark har individer upp till 3 år och 4 månader efter den ursprungliga inlämningen på sig att lämna in sin skattedeklaration eller göra justeringar.

7. Vem har en begränsad skattskyldighet?

Personer som arbetar i Danmark men inte bor där har en begränsad skattskyldighet och är endast skattepliktiga för den inkomst som tjänas i Danmark.

8. Vad är Personfradrag?

Personfradrag är en personlig skatteavdrag för danska invånare som har arbetat minst 12 månader i Danmark.

9. Vad är NemID och Tastselv?

NemID och Tastselv är specifika koder som skattebetalare kan ansöka om via www.skat.dk och som är nödvändiga för att lämna in en skattedeklaration i Danmark.

10. Vad är ejendomsværdiskat?

Ejendomsværdiskat är en statlig skatt på värdet av fastigheter i Danmark, oavsett läge. Alla danska invånare måste betala denna skatt, medan utländska invånare som äger egendom i Danmark också är skattskyldiga, med en skattesats på 1 % per år för fastigheter under DKK 3,04 miljoner och 3 % för fastigheter över det beloppet.

Rabatter och undantag för fastighetsskatten inkluderar bland annat:

- En rabatt på 0,4 % för personer över 65 år (max DKK 2.000 för fritidshus och DKK 6.000 för huvudboenden).

- Vid gemensamt ägande behöver endast en ägare vara över 65 för befrielse.

- Fortlöpande befrielse för personer under 65 vars avlidna makar var över 65.

- Tillfälliga befrielser för dem som flyttar.

- Befrielser för skattebetalare som flyttar innan de säljer fastigheten.

- Möjliga diskretionära befrielser för fastigheter som är obeboeliga på grund av oförutsedda omständigheter.

- Del- eller fullständig befrielse för hyresfastigheter, under förutsättning att vissa villkor uppfylls.

- Skattebetalare med fastigheter utomlands kan undvika dubbelbeskattning (bevis krävs).

- Möjliga skatteavdrag baserade på inköpsdatum eller heltidsboende.

11. Vad är ejendomsskat (kommunal fastighetsskatt)?

Ejendomsskat är en skatt på värdet av mark i Danmark, baserat på fastighetens grundvärde minus förbättringar och justerat baserat på värdet från föregående skatteår. Kapitalvinst från försäljning av den egna bostaden är vanligtvis skattefri, och fastighetskatten betalas var sjätte månad till danska kommuner.

12. Vad betyder Skat til udbetaling?

Skat til udbetaling syftar på det belopp av skatteåterbäringen som är skyldigt skattebetalaren, som anges i skattebeslutet.

13. Vad betyder Restskat til betaling?

Restskat til betaling syftar på det belopp som är skyldigt för ytterligare skatteavgifter, som anges i skattebeslutet.

14. Vad är Forskudsopgorelse och Selvangivelse?

Forskudsopgorelse och Selvangivelse är danska skattedokument med din TastSelv-kod, nödvändigt för elektronisk skattehantering hos de danska skattemyndigheterna.

15. Vad är Feriepenge och vem kan få det?

Feriepenge är semesterpengar för alla som arbetar lagligt i Danmark. Danska anställda tjänar 2,08 dagar semesterpengar per månad, vilket motsvarar 5 veckors semester. Åtminstone 3 av dessa veckor måste tas ut under den nationella semestertiden (1 maj till 30 september). Individer kan ansöka om Feriepenge upp till sex månader efter att deras arbete har avslutats, förutsatt att de avregistrerar sig från det lokala folkregistret innan de lämnar landet. Utbetalningar sätts in på deras NemKonto under max tre månader och kan användas under nästa semestertid från 1 maj till 30 april.

16. Vad är ett Personnummer?

Ett Personnummer, eller CPR (personligt TIN), utfärdas av Skatteverket (SKAT) och krävs för inkomstskatt och moms.

17. Vad är Sundhedsbidrag?

Sundhedsbidrag är en avgift på 8 % för den danska sjukförsäkringen.

18. Vad är Arbejdsmarkedsbidrag (AM-bidrag)?

Arbejdsmarkedsbidrag, eller AM-bidrag, är en avgift på 8 % till den danska arbetsmarknadsfonden, som gäller för all inkomst från egenföretagande och arbete, innan andra skatter dras av.

19. Vad är den danska Skattestyrelsen?

Skattestyrelsen är Danmarks skattemyndighet.

20. Var kan jag hitta mer information om beskattning i Danmark?

För mer information om skattesystemet kan du besöka skat.dk.